06-12-08

"'I kärlekens tecken hälsar jag er.
Det är med stor glädje vi ser era framsteg,
gällande mänsklighetens omsorg över sitt andliga uppvaknande.
Detta är en process som tar lång tid och den kan även vara fylld utav smärta.
När ni känner av den smärta som kan uppstå i samband med ert uppvaknande,
 vet då att ni genomgår en förberedelse inför att kunna ta emot den kravlösa kärleken.
Det tjänar enbart ett gott syfte, men kan för en del av er vara smärtsamt.
Bli inte oroade över detta, utan försök att förstå att detta främjar er egen utveckling.
Allt sker i sin egen takt och även i dess bestämda tid.

I många tider har ni famlat i mörker och inte sett vad era handlingar skulle föra med sig.
Det är inte heller så lätt att kunna förutse, vad slutresultaten blir,
 om ni inte är medvetna om era handlingar.
Men ni är ju här på jorden för att lära er.
Ni har, var och en av er, ansvar för er egen andliga tillväxt.
Vi finns till er hjälp och bistår er med vägledning, för den som så önskar.
Detta är upp till var och en av er, att ta emot om ni själva vill.
Men all utveckling har sin gång, så även era uppvaknanden.
Att vakna upp ur er sk slummer och bli medveten, kan ibland skapa förvirring.
Men om ni, då ni befinner er i erat förvirrade tillstånd
istället kunde förstå att det enbart sker av kärlek,
så skulle ni bespara er själva mycket smärta.
Allting måste vänjas in, för att ni ska kunna ta det till er på rätt sätt och slutligen bli en del av era liv.
Men allting har sin början och allt tar sin tid.

Vi vet att detta är svårt för er och det är också ett resultat av er utveckling på det fysiska planet.
Ni har i alla tider försökt sträva efter att bli, ska vi kalla det, frigående.
Några av er har tex varit på månen.
Det jag vill försöka få er att förstå är, att ni har lagt all er energi på eran fysiska utveckling,
vilket har medfört, att er andliga utveckling kommit i skymundan.
Ni har själva drivit er bort ifrån ljuset.
Ta som ett exempel, om ni är i färd med att besöka en öde grotta,
så är det nödvändigt med en ficklampa som lyser upp er väg.
Ni går in i grottan och ni kan gå en bit in, innan det börjar skymma.
Ju längre in ni går, desto mörkare blir det
och ni blir till slut tvugna att använda er av ficklampan.
Ni kanske kommer fram till en korsning i grottan,
där ni måste göra ett val, om vilket håll ni ska välja.
Ni gör ert val och ni kommer ännu längre in i grottan,
vilket också gör att det blir mörkare.
Efter en stund märker ni att ficklampan börjar blinka,
vilket tyder på att batterierna börjar ta slut.
Ni vet själva slutresultatet av detta.
Inte sant?

Det är just där ni befinner er i nutiden.
Ni står med blinkande ficklampor, långt inne i en mörk grotta.
Vi vill försöka förhindra att era ficklampor släcks,
innan ni vänt om dit ni kom ifrån och åter kan se dagsljuset.
Men ni har den fria viljan till ert förfogande, även i detta.
Men om ni försöker se de bägge alternativen ni har att välja mellan,
så borde inte valet bli så svårt eller smärtsamt.
Antingen väljer ni att fortsätta er färd tills er ficklampa släcks
och er väg tillbaka kan bli väldigt kantig, eller så använder ni det sista ljuset till att leda er
tillbaka till utgången av grottan och återigen ser dagsljuset,
utan att behöva göra er själva illa på vägen ut.
Denna liknelse vill vi att ni tar till er och låter den sjunka in.
Förstå innebörden i detta.

Det är alltid lättare för er att förstå slutresultaten om ni är medvetna.
Vandra alltid i ljuset, som leder er till kärleken.
Vandra i mina fotspår, ty jag är vägen, sanningen och livet.
Med detta avslutar jag denna stund.
Må ljuset alltid visa er vägen och må kärleken alltid styra era steg.
Frid över er och på återseende."'

Jag tillåter att mitt material kopieras i syfte att sprida information, förutsatt att källan till allt material anges med namn och webadress hit! 
Med andra ord: Helena Leo,  www.angeladvice.se