Kolossen på Rhodos var inte bara en gigantisk staty. Den var snarare en symbol för enigheten hos det folk som bodde på den vackra medelhavsön - Rhodos.

Från monumentets uppförande till dess förstörelse gick det bara 56 år. Trots det förtjänade kolossen sin plats bland de berömda underverken. "Men även liggandes på marken, är den förunderlig" sade Plinius d.ä.

Var låg det?
Vid inloppet i hamnen till medelhavsön Rhodos, Grekland.

Underverkets historia
Under största delen av sin historia bestod Grekland av stadsstater som hade begränsad makt utanför sitt eget närområde. På den lilla ön Rhodos fanns tre sådana stadsstater, Ialysos, Kamiros, och Lindos. År 408 f Kr enades städerna till ett gemensamt område med en enad huvudstad, Rhodos. Staden blomstrade ekonomiskt och hade starka ekonomiska band till sin huvudsakliga allierade, Ptolemaios I i Egypten. År 305 f Kr belägrade Antigonos från Makedonien - som dessutom var rival till Ptolemeierna - Rhodos i ett försök att bryta alliansen med Egypten. De klarade aldrig att tränga in i staden. När ett fredsfördrag skrevs 304 f Kr upphörde Antigonos med belägringen av staden och lämnade en enorm mängd militär utrustning efter sig. För att fira sin enighet sålde Rhodos invånade utrustningen för att bekosta en enorm staty till sin solguds ära, Helios.

Konstruktionen av kolossen påbörjades 292 f.Kr.. Bygget tog 12 år och slutfördes 280 f Kr. I åratal stod statyn i hamnens inlopp tills en stor jordbävning drabbade Rhodos ca 224 f Kr. Staden skadades svårt och kolossen bröts av vid sin svagaste punkt - knäet. Staden mottog genast ett erbjudande från Ptolemeios III i Egypten att stå för samtliga kostnader för att återuppbygga monumentet. Emellertid konsulterades ett orakel som förbjöd återuppresningen. Ptolemeios III erbjudande avböjdes.

Under nästan ett årtusende förblev statyn i ruiner. År 653 e Kr invaderades Rhodos av araberna. De tog isär det som var kvar av statyn och sålde delarna till en jude från Syrien. Det sägs att alla delarna fraktades till Syrien på 900 kameler. Ett tragiskt öde för en så vacker byggnad.

Hur såg det ut?
Låt oss först klara ut ett missförstånd om statyns utseende. Länge har man trott att kolossen stod framför hamnen i Mandraki - en av Rhodos många städer - och gränslade inloppet. Om man tänker på kolossens höjd och bredden på hamnens inlopp blir bilden snarare omöjlig än otrolig. Dessutom skulle den fallna kolossen ha blockerat hamnens inlopp. Nyligen gjorda undersökningar visar snarare på att den restes på antingen den östra udden till Mandrakis hamn eller ännu längre in, på fastlandet. Hur som helst så gränslade den i alla fall aldrig hamninloppet.

Projektet gavs i uppdrag till en skulptör från Rhodos, Chares från Lindos. För att bygga statyn gjorde hans arbetare en yttre form av brons till huden. Basen gjordes i vit marmor och fötterna och vaderna fixerades. Strukturen restes gradvis genom att bronsformen fylldes med en järn- och stenkärna i mitten. För att bygga de högre ligande delarna byggdes en jordramp runt statyn som senare togs bort. När kolossen var färdig var den ungefär 33 meter hög. Och när den föll skrev Plinius att "Få människor kan få sina armar att mötas runt dess tumme".

Trots att vi inte vet hur kolossen verkligen egentligen såg ut är moderna rekonstruktioner med kolossen upprätt stående mer korrekta än äldre tiders målningar. Men även om den upphört att existera har detta antika underverk inspirerat moderna konsträrer som t ex den franska skulptören Auguste Bartholdi - kanske mest känd för sitt berömda konstverk: Frihetsgudinnan.