Kap 7

Jag har nog så länge jag kan minnas, varit intresserad av UFO. Funderingar jag haft, om varför det enbart skulle vara, det lilla antalet miljarder människor, som lever på jorden, skulle vara dom enda levande varelserna i hela universum. Vad ska alla planeter vara till för och alla andra solsystem? Ska dom bara hänga där och dingla? Allting måste ju vara till för någonting?

Det får mig att tänka, på den ”person”, som jag skrev om lite tidigare, han från en annan civilisation. Han dök helt plötsligt upp i en meditation. Sen har jag fått bekräftat att även han, finns runt omkring mig. Vi kallar honom ”Carlos”. Jag och Micke hade ätit pizza den dagen och jag sa skämtsamt, att Carlos var i rummet, han kanske smakade på pizzabiten som vart över. Till svar fick jag, ” inte ätit pizza på sistone”, oops, tänkte jag, han hörde visst det där. Men han fortsatte prata,, ”Du får se UFO, när du vet mer om oss”, han berättade också att han var en övervakare och hade med healing att göra, mm. Jag hade flera år tidigare sett något konstigt på himlen. Det var något som rörde sig på himlen och såg ut att skifta färg. Men jag fick inget grepp om vad det var. Inte förrän flera månader senare, när jag i en tidning läste, att en person i Malmö, hade videofilmat ett UFO och det visade sig att det var just samma dag som jag såg det konstiga på himlen. Nu vet jag ju inte riktigt om det var samma sak, vi bägge såg, men jag ser det som, att chansen finns.Vid ett av flera tillfällen, som vi haft kontakt med Liam bla, så har jag ifrågasatt en del drömmar, som handlat just om UFO. Jag hade sett en mörkhårig man i drömmen, men visste inte vem han var. Men Liam förklarar gärna, när vi inte förstår. Som just den drömmen. ” du får se mer snart, du antar korrekt, vi har skrivit om mannen förr, sök i dina översättningar, du finner ett namn på en du aldrig mött, förrän nu.Han är en guide, som har hand om trance och resor.” Jag blev inte direkt klokare av det här, så jag ville att han förklarade lite mer. ” vill förklara, men får inte än,, dina aningar är på rätt spår,,Carlos ger lite i taget”,,,Jag började direkt att läsa igenom mina anteckningar och hittade namnet på mannen som jag hade drömt om!Ok, tänkte jag,,då har jag inte fått allt om bakfoten, eller inbillat mig. Han visade sig heta Pablo! När vi senare fick kontakt med Pablo själv, så ville jag veta om han såg ut, så som jag beskrivit honom. ”Jag ser ut så (ca 40-50 år),”,,”Carlos måste byta utseende”,,,Varför då, frågade jag?,,,” går ej att beskriva genom bordet”,, Näe, tänkte jag, det tar ju lite tid att få fram svaren ibland, så om han skulle stampa fram en bokstav i taget, så skulle det ju ta sin tid. Vi kände att vi var tvungna att göra något annat en kväll. Så vi beslöt oss för att gå på bio. Vi bestämde oss för att se Världarnas krig. Själv tycker jag att den filmen var häftig, men lite overklig. Men innan vi gick, så hade vi kontakt med Liam. Jag fick ” ta er till hoppbacken”,i huvudet.Sen började Liam prata,,,” ta inte filmen på allvar, mycket nöje!”,,Jag undrade också vad som menades med att vi skulle ta oss till hoppbacken?,,,”få uppleva på riktigt,,,men inte Lugnet (Falun), den andra,,,uppe på backen, väg nästan ända upp. Pablo kör,,,Lugnet bättre, men oroligt ikväll,”,,, Jag påminde Liam om att Carlos sagt till mig, att jag skulle få se UFO, när jag visste lite mer om dom, men det tyckte jag inte att jag gjorde just nu. Till svar sa Liam,,”ni har så stark längtan, att Carlos vekna under omständigheterna”,,Vekna!? Jag trodde inte att dom ändrade sig, just för en sådan orsak, som vi hade. Ren längtan och nyfikenhet. Vi såg filmen och hann hem och sätta på oss varmare kläder. Sen satte vi fart emot den andra hoppbacken. Men vi kom inte ända upp på hoppbacken, för där fanns lås och bom. Men vi tog foton på himlen, för det var ljussken bakom molnen bla. Men nåt UFO såg vi inte. Så vi åkte hem och ifrågasatte varför vi inte sett något. Liam sa,” vi missade att det var stängt,,det var 2 skepp,,,,Angelo och Mandi på hopptornet, (vi hade skymtat att det stog 2 personer där uppe),,,1 av skeppen har du redan beskrivit, (ifrån en av mina drömmar),,vi är medvetna om att ni inte såg något skepp,,,vi vågade inte göra starkare framtoning,,,många iakttog spektakel,,(srålkastare riktade emot himlen),,,,vår avsikt att visa oss igen, mer avsides”,,,, Jahapp! Det var ju typiskt, tyckte vi. Men såg genast med iver fram emot nästa ”möte”.Det skulle dröja nästan 2 veckor innan Liam talade om nästa möte. ”kl 01.15 natten till Tisdag,,,,behöver inte gå ända ner”. Spännade!!! När Tisdagen kom, så fick vi kontakt med Carlos (vi hade blivit ombedda att kontakta dom, för vidare detaljer), han sa,,” Börja med att titta åt NV”,,,nyfiken som jag är, så frågade jag vad skillnaden var mellan människor och såna som Carlos?,,,” ingen egentlig skillnad”,,,jag ville veta vad hans civilisation kallades,,,” finns inte i ert språk”,,,Nähä,,tänkte jag,,,Men du kan väl stava det i alla fall, bara för nyfikenhetens skull?,,” Andol´eser,”,svarade han. Jag ifrågasatte också, varför han var tvungen att byta utseende? Svaret jag fick, får mig att skratta varje gång jag läser det! Han svarade: ” Skulle du kunna ha ett förtroligt samtal med en insekt”!?,,Tanken slog mig faktiskt. Ta en skalbagge, eller vilken insekt som helst och diskutera livets mening med! Jag förstog hans poäng! Vi åkte sen iväg på bestämd tid och plats. När vi var framme på plats, så började det efter en stund, att bli lite molnigt. Det var som att jag och Micke var omringade av ett moln. Vi fattade ingenting. Vi stog där och tittade och fotade den mörka himlen. Då,,,fick jag se en orangefärgad cirkel, på himlen. Den såg ut som en jordnötsring. Det mörka i mitten blev mindre och mindre, såg ut som något stängde sig. Jag hojtade till åt Micke,,,Kolla,,,såg du!? Men han hade inte sett något. Så jag skickade tankar till Pablo, däruppe och bad honom,,,snälla, snälla, blinka en gång till, så även Micke får se. Det dröjde inte lång stund, förrän ljuset tändes igen, då strax ovanför oss. Den här gången såg vi det bägge två. Det var en svindlande känsla. Tack och lov att vi fick se båda två,annars hade nog tvivlen kommit ganska omgående. Vi stog kvar en stund, efter att dom släckt för andra gången. Men sen blev det kallt och vi gick till bilen. Inne i bilen, hörde jag orden, ” modifiering pågår”?,,undrade vad det betydde. Väl hemma igen, så fick vi kontakta Liam igen, efter överenskommelse. Vi började med att fråga, vad modifiering pågår, betydde. Han svarade,,,”återställa vädret”,,,jaha, molnet omkring oss, var alltså framkallat av dom.,,,Jordnötsringen då?,,,” buken på skeppet”Ok, vi var båda nöjda med upplevelsen. Sen fortsatte Liam att prata om något helt annat,,,”ta hand om varandra,,, viktigt framöver,,,,ansättningar,,,samverkan”,,,Vi hade ingen aning om vad han menade. ,,,”vi behöver ert samarbete,,,,men kan inte skydda er från varandra,,,,ha tillit till varandra,,,,bägge lika rena”..Jag måste säga att det lät lite oroväckande.För att bryta funderingarna, så frågade Micke om vi skulle åka till Kolmården och kolla på delfiner. Det hade vi pratat om några dagar innan. Liam svarade,,,” upp till er,,,delfinarium,,,Kolmården,,,,övernatta,,,det kan hända en del på kvällen,,,,stuga,,,mer av det goda (han syftade på fler UFO möten),,,men sov inte i bilen,,,,lyssna båda två,,,fara med att sova i bilen”. Jaha, tänkte vi, vad vad på gång nu då? Nästa dag frågade vi vidare om varför det var fara med att sova i bilen?,,,”kallt ute, ger stängda fönster,,,syrebrist ger trött förare,,,lyssna på delfinerna och ha trevligt,,,vi arbetar på ett möte,,,kör med omdöme, lugnt,,,ha en upplevelse och upplev även varandra,,,,ropa på mig, om ni inte uppfattar något från delfinerna” Jag frågade om det skulle bli någon frekvenshöjning där, (hade läst om en annan som varit med om det), men Liam svarade nej. Jaha, tänkte jag,,,djur skulle prata med mig? Jag visste inte vad jag skulle tro. Men vi gick till sängs, men jag kunde inte sova. Så jag låg vaken hela natten, utan en blund. Micke kunde sova några timmar, så han körde till Kolmården, medan jag försökte hålla mig vaken, genom att hälla i mig kaffe. När vi så äntligen var framme vid Kolmården och delfinariet, så fick vi platser längst upp. Men det gjorde inget, för vi fick i alla fall sitta. När dom satte igång med musiken, inne på delfinariet, så knöt det sig i magen på mig. Jag tittade på Micke och såg att tårarna rann på honom. Det slutade med att  vi 2 bland alla människor därinne, satt och försökte hejdlöst torka bort tårarna, som bara forsade ner. Det var en sån otrolig känsla, som jag inte kan komma ihåg att jag någonsin tidigare har kännt. När showen var slut, gick vi ut och Micke tyckte det var lite konstigt att jag överhuvudtaget fortfarande stog på benen. Men jag kände mig hur pigg som helst, så jag föreslog att vi skulle ta med fiskespöna och åka till den sjö, som jag starkt kände på mig att mötet skulle vara vid. Vilket vi gjorde. Fisk blev det ingen och inget UFO möte heller. Det enda som jag kände, var att jag började känna mig mörkrädd och iakttagen. (Jag brukar få släpas bort ifrån fiskesjöar) Men nu ville jag att vi skulle åka hem, till stugan vi hyrt, på campingen. Så vi beslöt oss för att, enligt kartan ta en genväg  över skogen. Den skulle vara närmare. Vi åkte och åkte och kom bara längre in i skogen och vägen blev bara smalare och smalare. Så vi vände och åkte tillbaka, tills vi kom till en ”riktig” väg. Väl ute på asfalten igen, så kunde vi slappna av lite. Trodde vi! Pang, sa det. Jag undrade vad sjutton det var som lät? Micke kände att kopplingen inte tog, så han trodde koplingsvajern hoppat av. Men det var kolmörkt och ingen ficklampa, så vi fortsatte åka och kom till slut fram till campingen. Dagen efter, skulle vi checka ut och Micke var redan ute och kollade kopplingsvajern. Det var bara inte sant! Den hade gått av, mitt på plasthållaren(eller vad det heter), han hade ju dagen innan vi åkt hit, bytt till en sprillans ny, och nu hade den gått sönder. Det såg ut som den var avskuren rakt av. Efter många timmars försök att fixa till den, gav vi upp. Vi fick låna telefon och ringde till flera verkstäder, men ingen hade någon på lager och en del hade semester. Sen efter alla om och men, fick vi tag i en verkstad, några mil därifrån och bad dom lägga undan den tills vi kom. Vilket dom lovade. När vi kom dit, så hade ingen lagt undan någon vajer, men som tur var, hade dom en som vi fick köpa. Micke bytte, vi åt mat och sen åkte vi hem till Falun. Snacka om skön känsla, att slå av motorn på sin egen parkering! Vi hade kommit hem, utan fler problem. Väl hemma och med varmt kaffe, satte vi oss vid bordet och Liam kom som väntat!,,” gratulerar till den första kontakten med delfiner och frekvenshöjningen”,sa han. Men,,du sa ju att det inte skulle bli någon frekvenshöjning?,,,”vi är medvetna om det,,,ville inte berätta i förväg,,,upplevelsen,,känslan hade då uteblivit”,,,ok,,han hade nekat innan vi åkte, men jag förstog vad han menade,,,vi hade ju suttit och torkat tårarna, samtidigt hade vi fiskat, utan att jag hade sovit,,,så det gjorde mig inget! Jag ville veta vad det var för frekvenshöjning, vad den var till för?,,”flera saker,,,att se våra skepp, när andra inte kan”. Vi fivk veta att vi varit vid den tänkta platsen, men inte sett något?,,”gick inte att genomföra det, eftersom ni var under bevakning,,,de ville förhindra vårt möte,,,dom som motarbetar kunskap,,,flera mörka ”personer”,, Ang att vi körde nästan 4mils omväg i skogen på väg tillbaka, från fisket, svarade han,,,”tidsbegrepp blir ofta suddiga i samband med frekvenshöjning,,,era beskyddare (skyddsänglar) har gjort ett utmärkt jobb,,,hade haft mycket svårare att beskydda er om ni hade sovit i bilen” Frågor ang de mörka ”personer”svarade han,,,”kan göra mycket med tankens kraft,,,kan ej förklara genom bordet,,,mer var planerat från dom ”mörka”,,,vi förhindrade detta,,,(därav uteblev mötet),,, kunskap och vetskap om oss, inte bra för dom,,,ni bidrar till allmäna medvetandehöjningar,,,bara vid speciella tillfällen blir man ansatt (den sortens frekvenshöjning)” Vi fick alltså reda på, att det var de sk mörka ”personerna” som gjort mig mörkrädd och kännt mig iakttagen vid sjön och saboterat den nya kopplingsvajern! Skönt att få reda på vad som händer! Eller hur!?När vi avslutat samtalet med Liam, så kröp vi i säng, helt slut efter resan.

Dagen efter åkte jag och hälsade på syrran. Jag stannade där i 4 dagar. Vi brukar ha mycket att prata om, när det gäller våra upplevelser. Första dagen beslöt vi oss för att åka till Västerås och gå i affärer. På vägen dit, säger någon ordet ”Dalkarlen”. Jag hade ingen aning om vad det var. Men dagen gick och vi gjorde det vi skulle och sen åkte vi hem till henne igen. När vi kommit hem till syrran, så satte vi oss ner för att fika. Då helt plötsligt dök det upp en bild i huvudet på mig. Det såg ut som hälften katt och hälften människa. Samtidigt fick jag ordet Pio. Jag hade hört det namnet förr, men kunde inte placera det just då. Den sk kattmänniskan, fick mig att känna oro, eftersom jag inte visste om det var ”de mörka”, som saboterat bilen under vår Kolmårdenresa, eller vem som skickade bilden. Fyra dagar senare åkte jag hem, och kom i kontakt med Liam igen. Jag ställde naturligtvis frågan om vem bilden på kattmänniskan var ifrån? Liam svarade,,,” En varning och påminnelse om att ni är mer sårbara på varsitt håll, vi kan inte ge samma skydd på två ställen samtidigt,,,bilden var från oss, på en negativ/mörk varelse,,,ni har det kämpigt nog utan dessa”,,Jaha, tänkte jag, tänk om jag begripit det hos syrran istället för att bli orolig. En liten påminnelse ifrån änglavärlden, om att dom har lättare att skydda oss ifrån sådana, när vi är tillsammans. När det gäller namnet Pio, fick jag till svar, ” Pio i samband med helige Fransiscus,,,där finns mycket att lära om att bli ansatt,,, böcker finns på ert språk”,,, Tack tänkte jag, så slipper man ju iallafall översätta det också!(hahaha) Sen förklarade han att det var dom som skickat ordet Dalkarlen också,,,,” Dalkarlen,,energiplats,,,det var meningen att du och Micke skulle åkt dit, men situationen gjorde att det fick flyttas fram,,( jag åkte ju till syrran,hon behövde lite hjälp),,,extremt låga energier hos båda hade gjort er till lätta mål”,,, Nu begrep jag ju ingenting alls? Låga energier kan jag nog hålla med om pga det vi varit med om på vår lilla resa och visst kände jag mig rätt urgröpt. Sen fortsatte Liam med att säga,,,” Ni ska få en mycket svår uppgift, ni ska inte kontakta oss under en kort tid,, vi planerar att se till att era bevakare tappar bort er helt och hållet, permanent,,,,räkna med ca två veckors tystnad,,,disciplintest,,,efter uppehållet blir det kraftigt påslag, frekvenshöjning för att inte bli ansatta,, därför måste vi hålla oss borta i ca två veckor,,,, andra energier längre fram, men frommare”,, Jag undrade hur det skulle gå till, eller rättare sagt, vad dom skulle göra? Han svarade,,,”först tappar dom bort er, sen frekvenshöjer vi er kraftigt,,,behöver inte oroa er,, vi har gjort det förr,,,sköt om er”,,, Ja,, vad säger man? Vi fick alltså inte ta kontakt med änglarna genom bordet på ca två veckor. Det kändes ju som en evighet. Men dagarna gick och tio dagar senare fick vi kontakt med Liam igen. Kvällen innan, hade vi båda sett energier i sovrummet. Jag hade sett som snöfall, kan man säga och hade stickningar och yrsel. Liam började med att säga,,” Kort session ikväll,,,glad att ni observerade frekvenshöjningen (”snöfallet i sovrummet),,gratulerar till att ni klarade testet,,,ni har klarat det bra”,, Äntligen var dom tillbaka som tidigare.