Alltings början!?

Jag har länge funderat på hur livet på jorden egentligen startade. Om jag ska vara riktigt ärlig, så har detta pågått ända sen jag var liten. Jag har blivit lärd, ända sen ca 7 års ålder, att Gud skapade allting. Det tyckte jag ju verkade vettigt, eftersom det står så i bibeln. När jag var 17 så tog jag självmant avstånd ifrån min mammas trosuppfattning, för jag kände att dessa människor aldrig kunde ge mig ett vettigt svar på någonting! Vid många tillfällen ifrågasatte jag både det ena och det andra, och alltid fick jag samma svar,,,"så är det bara"!? Men som den envisa människa jag var och fortfarande är, så kunde jag inte bara svälja dessa svar, för i min hjärna måste det kunna gå att få svar på det mesta, om så än med den enklaste förklaring, som tex en enkel liknelse.

Med handen på hjärtat, så kan ju inte hjärnan tänka sig så långt tillbaks, så man får reda på var Gud faktiskt kommer ifrån. Man blir yr i pottan om man ens försöker sig på det, om man nu har uppväxtens lärdomar med sig. Att det ens skulle kunnat börjat med en sk evolutionsteori, var ju helt uteslutet, eftersom det stog skrivet i bibeln att Gud skapade allt. Han skulle ju t om ha skapat Adam ifrån ingenting och sen tagit ett revben ifrån honom och gjort Eva!?

 Jag har på senare tid funderat vidare på detta, och med de hjälpare som jag idag har med mig, så börjar det klarna lite i alla fall. Änglarna som jag har kontakt med, är ju av olika slag. Vissa är ju "jordiska" och som arbetar med och för människor. Sen har jag samarbete med några stycken " Eviga" änglar, dom som alltid har varit änglar, från begynnelsen. Dessa änglar har nog den exakta kunskapen eftersom dom själva var med då. Mycket av den lärdom jag har haft från barndomen, har jag blivit tvungen att ge lite fria tyglar, att lätta på dessa tankegångar som det har medfört. Jag har i och med det, fått en härlig frihetskänsla, att det faktiskt är tillåtet att fritt "spåna runt" i universums mysterier, utan att behöva tro att man är helt ute på avvägar!

Jag håller ju på med healing en del, och då använder man ju energier som healar. Det var just detta som satte fart på mitt tankesätt. Jag började jämföra lite vad energier gör när det utförs healing bla. Man ber ju om det vita ljuset/livsenergin/gudsenergin, när man ska hela. Med detta i tanken så börjde mina tankar snurra iväg på dom mest okända trakterna, nämligen bestämt, livets uppkomst. Jag är ju en person som vill tänka så enkelt som möjligt, så att jag själv förstår vad det är jag håller på med. Änglarna som jag samarbetar med, vet nog om detta, så dom hjälper mig att begripa, med enkla liknelser eller förklaringar i stora drag, så jag kan få ett litet grepp om det. Jag skriver ner en enkel förklaring, som troligtvis kommer uppdateras mycket, efter hand att mer tillkommer.

Om man börjar med att utgå från, att det skedde en sk "Big bang", en rejäl explosion av nåt slag i universum, som i sin tur medförde att kolosala stensamlingar bildades.( ta resultatet av en bergsprängning, det blir mindre stenar och smågrus) Dessa stenar, eller i vissa fall stora berg, slets bort ifrån "kärnan", vad nu det var? (Det kommer jag skriva ner, när jag "kommit på" det :-)) Dessa började flyga omkring i universum och smågruset polerade dessa så att dom blev runda planeter. Liknelsen med sandkornet i snäckskalet, som poleras till en pärla. När denna procedur var klar, så tillfördes det livsenergi, vita ljuset. Namnet livsenergi får ju stå för vad det heter!
Denna energi kanske dessa "eviga" änglar hjälpte till med att styra in i planeter, ända in i kärnan. Eftersom ingen fysisk varelse kan få denna energi direkt till sig, utan måste "filtreras"via änglar tex, så kan man ju föreställa sig vilken otrolig värme det måste ha blivit inuti planeten. ( en enkel jämförelse, när man får eld via en glasbit) Jorden består ju av sk Magma längst in, sen har den ju olika lager som sten/berg och jord.
Föreställ dig nu att denna vrålheta Magma glöder längst in i jordens mitt, pga energin, detta medför ju att sten och berg, som är värmeledande, också blir fruktansvärt hett, m a o nästa skikt. Alla som bor i stenhus, vet nog hur olidligt varmt det kan vara att bo i ett, på sommaren. Värmen försvinner ju aldrig ifrån fasaden.:-) När då denna värme blir så pass het i stenskiktet i planeten, så kan man ju jämföra med en kastrull med vatten, som står på spisen och börjar koka med locket på. Det tar ju en liten stund för vattnet att uppnå den exakta kokpunkten, när så sker så börjar locket hoppa och vattnet börja pysa ur eller rentav bubbla över. Det måste ju ta vägen någonstans! Det uppstår ju ett tryck. Samma sak händer nog då även i planeten, när stenlagret blir så pass varmt, så bildas det ett tryck, som gör att det uppstår ett läckage och ånga mm, börjar pysa upp ur jorden. När så ånga börjar pysa upp ur jorden, så bildas det ju vatten. Det har ju sin egen cykel. Varm ånga bildar moln, som i sin tur bildar vatten. Därav sjöar och atmosfär. Fast det lär ju ha pågått ett bra tag, innan jorden blivit så pass fuktig att vattnet stannade kvar och blev sjö. När man sen "spånar" vidare så kan man ju fundera på om denna glödande Magma inte egentligen kan innehålla olika partiklar och dyl, som i kombination med syre kan ha blivit en reaktion av nåt slag, som i sin tur bildade liv!?

Fortsättning följer,,,,, :-)

Jag tillåter att mitt material kopieras i syfte att sprida information,
 förutsatt att källan till allt material anges med namn och webadress hit!
Med andra ord: Helena Leo, http://www.angeladvice.se